Blåmes kan jag ta på.den

Sång : Talgoxen må vara en av våra vanligaste fåglar, men sången kan variera så pass mycket att den kan lura även rutinerade skådare. Bild: Daniel Pettersson. Som en vit fluffig boll med väldigt lång stjärt dyker stjärtmesen ofta upp i familjegrupper.

Human test

De brukar vara väldigt ljudliga och nyfikna av sig. Den ses i stort sett enbart i Norrland och sällsynt i nordvästra Svealand.

Läte: Har en repertoar som liknar talltitan — första gångerna kan de vara mycket svåra att skilja enbart på lätena. Med sannolikhetslära går det också att anta att det är en entita om du befinner dig i fuktig lövskog, vilket avslöjas av artens gamla namn kärrmes, men de kan också vistas i samma biotop och då blir det knepigt.

Vår största mes 13, cm. Stjärtmesar ses framför allt i Götaland och Svealand, samt längs Norrlands kustlinje och helst i lövskog och sumpiga skogar. Bild: Erik Hansson. De är inte heller egentliga mesar utan har fått ändelsen med anledning av sitt utseende.

Glosbe dictionary

Påminner ljudmässigt om hur det låter när man visslar på inandningen. Tofsmesen är otrolig talför och lätet kan egentligen inte förväxlas med något annat. Tofsmesen är 12 cm lång och känns lättast igen på tofsen på hjässen. Kan påminna om en liten talgoxe i enbart gråskala, men har en vit nackfläck. En ganska liten mes 10, cm som känns igen på vitt huvud med svart ögonbrynsstreck och blå kalott. Tydligt mindre än talgoxe.

Jämfört med talltitan har svartmesen ett tydligare vingband, men det är nackfläcken som är det tydligaste kännetecknet. Inte sällan stjärtmes här ovan. Talltitan trivs bäst i barrskog. Först två eller ett tre höga toner följt av en kort snabb drill med konstant tonhöjd. Att se skillnad på entita och talltita är en utmaning. En minnesregel är att den påminner om en cykelpump. Normalt sett består den av två toner som upprepas rytmiskt, klart och starkt, men de kan variera i både takt och antal.

Sång : Har en kort sång med ganska liten variation. Talltitan är jämfört med entitan gråare med större haklapp, mattare huvudfärg och ett vitt vingband, men, återigen, det är inte alltid så tydligt. Sveriges minsta mesfågel 11 cm. Enkel att känna igen om du ser den ordentligt, men eftersom den är så pass ljudlig av sig och ofta rör sig snabbt är det bra att känna till dess läte också.

Den har också ett ganska smalt ögonbrynsstreck och ingen tydlig huva som andra mesar har. Gul undersida med svart mittstreck hanen har bredare än honan , blänkande svart huvud, grön rygg, vita streck över vingarna och vita kinder. Så här ser och hör du skillnad på dem. Extremt ovanlig mesfågel som har setts i landet vid ett fåtal tillfällen.

Tydligaste kännetecknet är den bruna huvan och en allmänt brunaktig fjäderdräkt. Sveriges mesfåglar kan egentligen ses året om. Svartmesen håller sig gärna i barrskogar och föredrar att röra sig högt upp i träden. Många av dem lämnar landet under vintern, men de som övervintrar besöker gärna våra fågelmatningar. De lever i lite andra biotoper och ses normalt sett inte i närheten av bebyggelse.

På våren kan den dock höras tydligt från trädtopparna när den gärna exponerar sig under sångstunderna. Normalt sett är entitan brunaktigare med liten haklapp, glänsande hjässa och utan vingband, men det är inte alltid så tydligt. Den 13 cm stora lappmesen håller till i äldre tallskogar och fjällbjörksskogar i norra delen av landet. Sången påminner något om blåmesens, men med högre toner och med stjärtmesens alldeles egna klang.

Störst chans att skilja den från talltitan är på lätet. Bild: Marie Mattsson.