Vad betyder siffrorna på kartan

Topografiska kartor

En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka större än vad de egentligen är. Flygets utveckling under talet medförde att människan för första gången med största precision kunde kartlägga stora områden från luften. Idag finns dessutom en GPS-navigator i varje smartphone, och vill du veta var en plats på jorden är belägen så finns flera olika karttjänster att tillgå som hjälper dig att snabbt hitta rätt.

Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor. Under upptäcktsresorna på och talen utökades kartornas noggrannhet. Kr och är i form av lertavlor från Mesopotamien. GPS används numera i många sammanhang som ett nödvändigt system i modern navigation på land, hav och i luften runt hela världen. GPS är ett koordinatsystem för satellitnavigering som påbörjades och utvecklades redan under talet av det amerikanska försvarsdepartementet.

Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel befolkningstäthet , religioners utbredning, språkkartor, jordbävningar och så vidare. Och ännu mer exakt blev det efter att de första satelliterna skickats upp i rymden i slutet av talet. De tidigaste kartorna vi känner till dateras till ca f.

Hitta kartsymbolerna

En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka mycket större än vad de egentligen är. En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

Kartor kan användas för att visa helheten av jorden , men även för att fokusera på speciella områden. En vinkelriktig karta är bra att använda vid t. Efterhand kom kartograferna fram till att jorden inte bara var ett runt klot, utan att klotet faktiskt var relativt platt vid nord- och sydpolerna. Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas.

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. Kartprojektioner brukar vanligen delas in i: vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet. Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas i slutet av talet. En sådan skala passar till exempel för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område.

Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor. Om man vill avbilda en bit av jordgloben på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. En karta med skala innebär att en centimeter på kartan utgör 10 centimeter i verkligheten, alltså meter. Ekvatorn löper längs mitten av jorden och delar in jorden i två delar: det norra halvklotet och det södra halvklotet. Världskarta med Mercators projektion.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Statistikguiden - Kartor

På varje karta finns därför kartans skala markerad. En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera olika teman. Liksom orienteraren, sjöfararen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framsteg genom historien har vi också kunnat utveckla vår kunskap om navigation.

Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader. Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på din mobiltelefon där satelliter bedömer din position och avstånd. Men systemet sattes inte i drift förrän Runt jorden finns ett tjugotal satelliter i drift som står till GPS-systemets förfogande.

I det här avsnittet ska vi titta på olika typer av kartor, jordens koordinatsystem, GPS, skala och några kartprojektioner. En kartprojektion är en avbildning av den krökta jordytan men matematiskt återgiven på en platt karta. Detta ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position - longitud, latitud och altitud höjd - var som helst på jorden. Kartor brukar därför delas in två typer: topografiska kartor och tematiska kartor.

Många olika typer av kartor används för att visa hur världen ser ut. För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät av breddgrader och längdgrader som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i. För att göra felen så små som möjligt används en s. En karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, exempelvis där en centimeter på kartan utgör 10 mil i verkligheten.