Var kan hudcancer sprida sig

I det stadiet växer cancern än så länge bara i hudens yttersta lager, så ytligt att den inte har hunnit sprida sig nedåt än.

Aggressiv malignt melanom

Basalcellscancer klassas istället efter grupperna nodulär , ytlig och morfeatyp , som var och en är karakteriserad av sitt utseende och sitt angreppsområde. Man kan ta en vanlig Ballograf-bläckpenna en sån där i metall och täcka leverfläcken med toppen inte spetsen. Sådana förändringar handlar ofta om att pigmentfläcken börjar klia, växa, blöda eller förändras i form och färg.

Då växer de skadade cellerna från celler i basalcellslagret. Man ska också hålla utkik efter ojämnhet i tjockleken, om så är fallet bör man kolla upp leverfläcken, en jämn upphöjning behöver dock inte vara något tecken på malignhet. För att veta vilken typ av behandling patienten ska få delar man in hudtumörerna i olika stadier.

Det finns både ytligt växande melanom som inte börjar växa på djupet förrän efter ett tag, och knutformat melanom som med en gång växer på djupet.

Hudcancer – Wikipedia

Då är det inte längre någon liten fläck man ser, utan en röd knuta med sårig eller fjällig yta. Det kan också se ut som ett slags eksem med en röd och ojämn yta som ibland fjällar. Skivepitelcancer delas in i ett första ytligt stadium och ett andra djupare. Tumörer som uppstår bildas för det mesta i ansiktet, eller eventuellt på övre rygg och bröst.

De flesta av dem som får sjukdomen blir friska, men inte alla. Får cellerna jobba ostört kan de dock växa ned i den djupare läderhuden. Ibland kan dock dessa reparerande mekanismer lägga av, vilket leder till att cellkärnan skadas på allvar. En av de allra vanligaste cancerformerna i Sverige har kommit att bli hudcancer, eller malignt melanom som det också heter.

Malignt melanom är en typ av hudcancer som har fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden.

Vulvar Cancer

Det är främst äldre personer som får skivepitelcancer, och då oftare hos män än hos kvinnor. I detta fall är det i melanocyterna i överhuden som cancern sätter igång, men hur och var det växer varierar. Man brukar också se till att undersöka de lymfkörtlar som ligger i närheten, samt eventuellt göra en lungröntgen om man med hjälp av lymfkörtlarna förstår att cancern har spridit sig. Denna form av skivepitelcancer kan uppstå var som helst på huden.

Utseendet kan skilja sig åt, men det vanligaste är att man ser en glansig knuta med små blodkärl inuti. Denna form drabbar oftast de delar av kroppen som är som mest exponerade för sol: ansikte, handrygg, ytteröra eller en kal hjässa. Basalcellscancer är den vanligaste typen av hudcancer. Skivepitelcancer är en annan form av hudcancer, som oftast upptäcks som en rodnad eller en fjällande fläck.

De vanligaste första symptomen är att man upptäcker en helt ny brun fläck eller knuta, eller att ett födelsemärke börjar förändras. Både basalcellscancer och skivepitelcancer kan behandlas med kirurgi och strålning. Detta pigment är brunt och lägger sig i huden som ett inbyggt skydd mot UV-strålning. Om den inte går att täcka är den större än 4 mm. Det är ofta ingen fara med två färger av ungefär samma nyans men fler än två färger är ett dåligt tecken.

Varje år drabbas så många som 2. Ju tidigare saken upptäcks desto bättre. När den drabbade patienten har fått sin hudcancer diagnostiserad och specificerad återstår behandlingen, vars metod avgörs av tumörens storlek, typ och placering. För att ställa diagnosen basalcells- eller skivepitelcancer kan det ibland räcka med att läkaren bara tittar på hudförändringen.

Hudcancer finns i olika former, där malignt melanom är den form som flest känner till men för den sakens skull inte den vanligaste. En av vår huds olika funktioner är att verka som ett skydd emot den skadliga ultravioletta strålning som finns i solljus. Cancern kan sedan sprida sig via både lymfkärl och blodkärl, för att därifrån gå ut och börja dela sig i andra delar av kroppen.

Hela cellen börjar då att dela sig ohämmat i en typ av delning som pågår utom kroppens naturliga kontroll. För att vara på den säkra sidan tar man dock även en biopsi, det vill säga ett vävnadsprov av i detta fall huden. För att göra detta har huden speciella celler, så kallade melanocyter, som börjar tillverka pigmentet melanin så fort huden utsätts för sol. De aggressiva cellerna växer till sig och tränger undan sina normalt fungerande grannar — en hudcancer har då uppstått.

Om man misstänker att förändringen i huden är malignt melanom tar man sig en noggrann titt på både den och området runt omkring. De skador som solljuset åstadkommer mot melanocyternas cellkärnor ska normalt bli reparerade per automatik. Basalcellscancer drabbar först och främst äldre personer, och risken att få det ökar ju äldre man blir.