Hur är arvsanlagen uppbyggd

Mendel kände inte heller till de grundläggande molekylära genetiska mekanismerna. Det här är lite likt hur ordningsföljden mellan bokstäverna på en boksida gör att vi kan utläsa ett meddelande.

Så fungerar celler och vävnader

I DNA används fyra olika nukleotider. En nukleotid består av en fosfat, en socker och en kvävebas. Som exempel bestäms den längd ett människobarn uppnår i vuxen ålder både av de gener det får av sina föräldrar och av hur mycket näring det får, vilken näring det får, vilka sjukdomar det råkar ut för och hur mycket det motionerar.

Men det vetenskapliga studiet av de genetiska mekanismerna tog sin början först med Gregor Mendel vid mitten av talet. Genetiken har stor betydelse för vilken yttre form och vilket beteende en organism ska få. Nukleotiderna passar då olika bra ihop, så att bindningen blir starkast om A paras ihop med T och C paras ihop med G. I naturligt DNA har sammanlänkningen nästan alltid gjorts på detta optimala sätt.

Denna motsvarighet kallas den genetiska koden. Det finns fyra olika kvävebaser: adenin A , cytosin C , guanin G och tymin T. Den genetiska informationen utgörs av den ordning sekvens i vilken nukleotiderna placerats längs kedjan. Arvsanlagen finns i oerhört långa molekyler, DNA , som vardera består av en kedja av nukleotider. Nukleotiderna sticker ut åt sidan från vardera kedjan.

När DNA-kedjorna bildar par kommer varje nukleotid mitt för en nukleotid i den andra kedjan. Varje gen är en liten delsträcka i en stor DNA-molekyl. Men den är inte allenarådande. En kromosom innehåller normalt ett stort antal gener. Dessa kedjor sitter ihop parvis och bildar något som ser ut som en spiralskruvad stege.

Alltsedan förhistorisk tid har människorna förbättrat husdjur och odlade växter genom att använda indirekt kunskap om hur egenskaper ärvs från föräldrar till avkomman för att genomföra mer eller mindre systematisk avel. De är olika långa, men matchar varandra kort mot lång, så att varje steg i stegen blir ungefär lika långt. En bakterie innehåller normalt en enda kromosom som är formad som en ring, kedjan har inga ändpunkter.

Men genom systematiska kontrollerade experiment och noggrann statistik kunde han klarlägga generella principer för hur nedärvningen går till, till exempel att det som ärvs är ett antal enskilda särdrag, arvsanlag, som ärvs oberoende av varandra, det som senare kom att kallas gener. Genom detta förhållande finns hela sekvens-informationen i båda delkedjorna. Om man vet vilken sekvens som finns i den ena kedjan, kan man från denna räkna ut exakt vilken sekvens den andra kedjan har.

Detta förhållande utgör den kemiska grunden för nedärvning: vid DNA-replikering kopieras den genetiska informationen genom att dubbelkedjan delas upp och genom att varje delkedja används som mall vid skapandet av en ny par-kedja. Den genetiska informationen och generna finns i oerhört långa molekyler som kallas DNA , deoxyribonukleinsyra. I stort sett alla uppgifter som behöver utföras i den levande cellen sköts av proteiner.

Miljön som organismen lever i påverkar också hur den blir. En grupp om tre nukleotider motsvarar en aminosyra. Slutresultatet formas av ett samspel mellan arv och miljö.

Vad gör kromosomer

Generna motsvarar delsträckor längs kedjan. Sekvensen av nukleotider i genen översätts i två steg till en sekvens av aminosyror som bildar ett protein.

Genetik , ärftlighetslära , är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet arvsmassan är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna arvsanlagen uppstår, samt den biologiska variationen. Generna ligger då i en viss ordning längs kedjan, med större eller mindre mellanliggande nukleotidsekvenser som inte ingår i gener.

I organismerna är den genetiska informationen vanligtvis lagrad i den kemiska strukturen hos specifika DNA-molekyler, som i sin tur finns i kromosomer. Aminosyrasekvensen avgör vilken form proteinet får och därmed vilken funktion det kan fylla. Den långa dubbla DNA-kedjan kallas också kromosom. DNA förekommer normalt i par om två kedjor som löper parallellt och tillsammans följer en korkskruvsform, en dubbel helix.

Den ordningsföljd som nukleotiderna har i kedjan utgör den genetiska informationen. DNA är kedjor av nukleotider. Genetiken tillhandahåller viktiga verktyg som används i den moderna forskningen för att undersöka funktionen hos specifika gener, till exempel genom kartläggning av genetisk interaktion.