Kan våra minnen förändras eller manipuleras
Läkarna förstod varifrån sjukdomen utgick och i ett försök att stävja anfallen opererade en neurokirurg bort stora delar av hippocampus och angränsande områden från hjärnans båda sidor. I detta ofattbart stora nätverk är våra långtidsminnen lagrade, säkerhetskopierade ofantligt många gånger.
Vid sin död kunde han återge tusentals böcker och mängder av detaljerade fakta om stadskartor, militärhistoria och musik — och massor av annat. Ofantliga mängder information fanns inlagrad i hans hjärna. Enligt vissa uppskattningar sägs hjärnan bestå av nära miljarder nervceller och de flesta sitter tätt packade i hjärnbarken.
Ungefär så verkar minnen lagras in i hjärnbarken.
Så minns vi våra liv - Karolinska Institutet
Han fick bland annat rita en figur genom att titta i en spegel, inte på pappret. När hans mor gick bort kunde han inte komma ihåg det, så varje gång saken kom på tal blev han lika ledsen. Samtidigt var minnen från barndomen fortsatt välbevarade. Det sägs att man då ser en nästan komplett bild, fast med sämre upplösning, i varje enskild skärva. Stora delar av åren närmast före operationen var försvunna för honom.
Efter en tid glöms händelsen bort — eller så överförs minnet till hjärnbarken, det veckade gråfärgade skikt som utgör hjärnans yttersta skikt. En del personer föds med en obegripligt stor minneskapacitet.
Ny metod kan manipulera minnet
Den största förlusten var dock att han inte längre kunde skapa nya bestående minnen av händelser som skedde efter operationen. Men om han träffade en ny person som tillfälligt lämnade rummet mindes han inte det tidigare mötet, även om det skett endast några minuter tidigare. Men det är mer komplicerat än vad det kanske låter. Däremot kom HM ihåg nära och kära, sitt namn och han kände igen sig själv i spegeln. Ni kanske minns fel båda två.
HM var villigt inställd till att delta i olika studier och det gav forskarna möjlighet att förstå grundläggande saker om vårt minne. En sådan person är Kim Peek, som var förebild till huvudpersonen i filmen Rain Man. Han kunde läsa oerhört snabbt och memorera innehållet i böcker ordagrant. Det menar forskarna som vet hur vi minns våra liv. Då nekade han alltid. Har dessa personer mer av samma vara som människor med normal minnesfunktion har eller fungerar deras minne på något annat sätt?
Nyfiken på minnet. En av hjärnforskningens mest välkända patienter är en man som i litteraturen kallas för Patient HM. Han led av epilepsi som till slut gav ett tiotal anfall om dagen. I stället lagras våra långtidsminnen utspridda på många platser i hjärnbarken, säger Lars Olson:. Slutsatserna är hållbara även enligt modern minnesforskning, se faktaruta.
Han kunde heller inte lära sig känna igen sitt åldrade utseende och blev förskräckt över sin spegelbild. Han kom också ihåg kunskaper som förvärvats tidigare i livet. När HM vaknade upp från operationen hade han visserligen färre epileptiska anfall - men samtidigt var hans minnesförmåga kraftigt skadad. Det är inte så att vissa nervceller rymmer vissa minnen, medan andra nervceller rymmer andra. Minns du och din bror olika om vem som egentligen välte granen den där julen när katten sprang bort och gröten brändes vid?
Informationen finns på så många platser att den inte går förlorad, säger Lars Olson.
De slöt sig också till att nya minnen av händelser lagras i hippocampus medan äldre minnen lagras någon annanstans. De kallas för episodiska minnen och lagras först i just hippocampus. Varje nervcell har kontakt med cirka 10 andra nervceller via synapser, kontaktytor för kommunikation mellan cellerna.
Ny metod kan manipulera minnet - Vetenskapsradions veckomagasin - Sveriges Radio
Det kan jämföras med antalet stjärnor i en normalstor galax, som också sägs vara miljarder. Övningen upprepades många gånger och vid varje tillfälle fick HM frågan om han ritat figuren tidigare. Han anser att personer som Kim Peek, som kallas högpresterande savanter, är högintressanta för den som vill förstå hur minnet fungerar.
Forskarna drog slutsatsen att förmågan att minnas händelser lagras någon annanstans i hjärnan än förmågan att lära sig motoriska färdigheter. Det fanns ingen bortre gräns för vad som gick att lagra in, säger Lars Olson. Samtidigt lärde han sig att teckna figuren allt mer felfritt.